0660 - 43 18 20 info@grovfoder.se

Rätt grovfoder till rätt häst

 
Ska de här två hästarna ha samma grovfoder?

Grovfoder och grovfoder är inte samma sak. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen består av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar så minskar också fodrets näringsvärde.

Figur 1 visar resultat från en smältbarhetsstudie där fyra näraliggande vallar, som såtts in och gödslats lika, skördats vid fyra olika utvecklingsstadier. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF och råprotein i hösilage minskar ju senare fodret är skördat. Det innebär att hösilagens näringsvärde också minskar; innehållet av omsättbar energi och smältbart råprotein blir lägre.

För att återgå till våra två hästar, så är det klart att de inte har samma energibehov. Den högpresterande atleten har ett högt energibehov och behöver ett grovfoder med hög energidensitet. Den lilla ponnyn som i det här fallet inte utför något hårt arbete har ett mycket lägre energibehov. Förutom att tillgodose hästarnas näringsbehov måste vi även ta hänsyn till hästens behov av sysselsättning och hästens tarmhälsa. Om man måste begränsa strå/vallfodergivan är 2,0 – 2,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag lämpligt, den absoluta minimigivan för stråfoder är 1,5 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag, men fri tillgång på vallfoder av lämplig kvalitet fungerar bra för många hästar.

Fodrar vi vår högpresterande atlet med ett tidigt skördat grovfoder kan det täcka hela, eller det mesta, av energibehovet och proteinbehovet. Då behöver den inget, eller bara lite, kraftfoder vilket är bra för tarmhälsan, och mycket grovfoder och lite kraftfoder har stor betydelse för hästens mentala hälsa och förebyggande av beteendestörningar.

Men den lilla ponnyn behöver ett grovfoder med lägre energidensitet, dvs. senare skörd. Ett tidigt skördat grovfoder täcker snabbt det dagliga energibehovet och det blir svårt att nå upp till tillräckligt många kg ts per dag. Det innebär mindre sysselsättning och risk för beteendestörningar. Därför passar ett senare skördat grovfoder bättre till de hästar som utför lätt arbete, eller inget arbete alls, och har ett lägre energibehov.

Här kan ni få hjälp med ert grovfoder och för mer läsning om grovfoder till häst kan ni besöka www.grovfodertillhast.se

Källor:
Ragnarsson S & Lindberg JE 2008. Nutritional value of timothy haylage in Icelandic horses. Livestock Science 113, 202-208.

Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, Müller C, Connysson M, Kjellberg L & Lundberg M. 2011. Utfodringsrekommendationer för häst. Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU.