0660 - 43 18 20 info@grovfoder.se

Den högpresterande hästen behöver en foderstat med en energidensitet på minst 10 megajoule omsättbar energi/kg torrsubstans (ts) vilket inte alltid kan uppnås med bara grovfoder(1). Därför är det vanligt att komplettera foderstaten med stärkelserika kraftfoder (spannmålsbaserade foder) för att öka energidensiteten, men stora givor av stärkelserikt kraftfoder ökar risken för störningar i ämnesomsättning och fodersmältning(2,3). Ett lågt intag av grovfoder ökar dessutom risken för beteendestörningar/stereotypier(4,5). Idag vet vi dock att grovfoder kan utgöra en större del eller till och med hela foderstaten för högpresterande hästar, om vallfodret har skördats i ett tidigt utvecklingsstadium(6,7,8). Men med en hög grovfodergiva till högpresterande hästar blir foderintaget en avgörande faktor och om hästens hull minskar måste foderstaten kompletteras med fodermedel med högre energidensitet(9).

Ett sätt att öka foderstatens energidensitet och undvika stärkelserika kraftfoder är att komplettera foderstaten med fett. Både minskad och oförändrad muskelglykogeninlagring har rapporterats hos travhästar vid högt fettintag(10,11). Högt fettintag hade ingen effekt på glykogenutnyttjande under ett arbetstest av stegvis ökad intensitet men minskat glykogenutnyttjande under ett arbetstest med hög hastighet(10,11). I den ena studien observerades högre hjärtfrekvens vid högt fettintag men ingen skillnad i syreförbrukning(10) samtidigt som den andra studien påvisade ingen effekt av högt fettintag på löptid till utmattning(11). I både human- och djurförsök har det visats att n-3 fleromättade fettsyror i dieten har hälsosamma effekter på till exempel immunsvar, celltillväxt och fettmetabolism(12). Effekter av n-3 fleromättade fettsyror på prestationsförmåga har också antytts, såsom minskad hjärtfrekvens och blodtryck13 och ökad maximal syreförbrukning(14). En studie som gjorts på häst jämförde fiskolja med majsolja och visade lägre hjärtfrekvens, tendenser till lägre hematokrit och seruminsulin samt högre glukos:insulinkvoter under arbete hos hästar på fiskoljedieten(15). Författarna till studien drar slutsatsen att fettsyrasammansättningen kan ha en effekt på det metaboliska arbetssvaret hos häst(15). De använde fiskolja som är rik på eikosapentaensyra (EPA) vilket inte finns i vegetabiliska oljor. Växtrikets motsvarighet är alfalinolensyra (ALA) vilken människor och djur kan omvandla till EPA samt dokosahexaensyra (DHA)(12). Det behövs mer forskning för fördjupade kunskaper om effekterna av att komplettera foderstaten med fett och av fettsyrasammansättningen på det metaboliska arbetssvaret hos travhästen.

Sara Muhonen, AgrD

Vetenskapliga källor:
1) Jansson A, Lindberg JE, Rundgren M, et al 2011 Utfodringsrekommendationer för häst. Inst. för HUV, SLU.
2) MacLeay J, Valberg S, Pagan JD et al 1999 Equine Vet J Suppl 30, 458-62.
3) deFombelle A, Julliand V, Drogoul C et al 2001 J Equine Vet Sci 21, 439-45.
4) McGreevy PD, Cripps PJ, French NP et al 1995 Equine Vet J 27, 86-91.
5) Redbo I, Redbo-Torstensson P, Ödberg FO et al 1998 Anim Sci 66, 475-81.
6) Connysson M, Muhonen S, Lindberg JE et al 2006 Equine Vet J Suppl 36, 648-53.
7) Jansson A & Lindberg JE 2008 Nutrition of the exercising horse EAAP publication 125, 345-49.
8) Muhonen S, Lindberg JE, Bertilsson J et al 2009 Comp Exercise Physiol 5, 133-42.
9) Lindberg JE & Jansson A 2010 The impact of nutrition on the health and welfare of horses EAAP publication 128, 299-307.
10) Pagan JD, Essén-Gustavsson B, Lindholm A et al 1987 Equine Exercise Physiol 2 ICEEP Publications, 686-700.
11) Essén-Gustavsson B, Blomstrand E, Karlström K et al 1991 Equine Exercise Physiol 3 ICEEP Publications, 288-98.
12) Ratnayake WM & Galli C 2009 Ann Nutr Metab 55, 8-43.
13) Lortet S & Verger P 1995 Int J Sports Med 16, 519-21.
14) Brilla LR & Landerholm TE 1990 J Sports Med Phys Fitness 30, 173-80.
15) O’Connor CI, Lawrence LM, Lawrence AC et al 2004 J Anim Sci 82, 2978-84.