0660 - 43 18 20 info@grovfoder.se

Här kommer svar på en fråga om socker i vallfoder: Har en fråga om hur ser fördelningen av de olika sockerarterna ut i gräset? Hur mycket är glukos, fruktos, sukros och fruktan? Nya rön talar om att hos människor är det främst fruktos som skapar insulinresistens genom att levern inte klarar ta upp mer fruktos. Insulinresistensen ger sedan fetma. Kan det vara så att det är mer fruktos i gräset idag?

Svar:
De vanligaste lättlösliga kolhydraterna i gräs är monosackariderna glukos och fruktos, disackariden sukros och polysackariden fruktan. På engelska är benämningen water-soluble carbohydrates (WSC). Mängden och fördelningen dem emellan varierar mellan olika gräsarter, geografisk plats, skördeår och skördetidpunkt. Konserveringsmetoden påverkar också hur mycket socker som finns i vallfodret, har det skett en ensileringsprocess i fodret har mjölksyrabakterierna ”ätit” upp en del av sockret och sockerhalten blir därför lägre. Generellt kan man säga att när det är riktigt lågt proteininnehåll i vallfodret brukar sockerhalten vara högre.

I tabellen nedan ser vi värden från 6 olika vallar från olika år, orter, gräsblandningar och skördedatum. Vall 1,2 och 3 har delats upp och konserverats på olika sätt och för vall 6 togs en tidig skörd på halva vallen och en sen skörd på andra halvan 6 veckor senare. Som vi kan se i tabellen varierar värdena litegrann. Dessa värden är från mina egna utfodringsförsök och vallarna är skördade mellan åren 2004-2009. I mina publicerade artiklar och avhandling visas bara WSC så jag har gjort den här sammanställningen här.

För människa har det rapporterats att överkonsumtion av fruktos, hellre än glukos, är orsak till den ökade förekomsten av humant metabolt syndrom (HMS) och insulinresistens. Kopplingen mellan fruktosintag och HMS tros vara produktionen av urinsyra. När fruktos metaboliseras till fruktos-1-fosfat frigörs ADP som därefter metaboliseras till urinsyra. Urinsyra kan orsaka endoteliska rubbningar genom att hämma kväveoxid-syntas, som är en nyckelkomponent för HMS och har föreslagits vara inblandad i att utlösa fång. Men de flesta däggdjur har enzymet uricase som metaboliserar urinsyra till allantoin. Uricase är inte funktionellt hos människa, men eftersom hästen har den här förmågan att bryta ned urinsyra är fruktos mindre intressant som orsak till ekvint metabolt syndrom (EMS) och insulinresistens hos häst. Studier på häst har också visat att glukos fungerar bättre än fruktos vid oralt test för insulinresistens.

Socker i gräs är inte bara negativt, det har positiva effekter för högpresterande hästar och det finns mer info om det här. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att mängden socker i gräs inte är i jämförelse med mängden stärkelse i kraftfoder och här kan man läsa mer om skillnaderna mellan socker och stärkelse.

En sista sak som jag vill trycka på är att med motion kan man förbättra hästens insulinkänslighet. Hästar behöver röra på sig för att kroppen ska fungera som den ska, vi har här ett viktigt verktyg för att främja hästars hälsa och förebygga metaboliska sjukdomar – utevistelse och motion!

Sara Muhonen, AgrD

Källor:
Bailey SR, Menzies-Gow NJ, Harris PA, Habershon-Butcher JL, Crawford C, Berhane Y, Boston RC & Elliott J. 2007. Effects of dietary fructans and dexamethasone administration on the insulin response of ponies predisposed to laminitis. JAVMA, 231, 1365-1373.

Borer KE, Bailey SR, Menzies-Gow NJ, Harris PA & Elliott J. 2012. Effect of feeding glucose, fructose, and inulin on blood glucose and insulin concentrations in normal ponies and those predisposed to laminitis. J. Anim. Sci. 90, 3003-3011.